Jo, vid nyår blev man, som det hette förr, folkpensionär. Visserligen ännu på deltid, men jag har ändå "häcken full". (Men det är inte bara därför, som det är så länge sedan jag bloggade - jag har haft problem med bildöverföring från mobilen.)
Jag fortsätter att jobba 50% plus en del extra turer. Dels för att mitt jobb är så roligt, dels för att det inte är så dumt med lite extra pengar -det här året skall vi nämligen få två nya barnbarn, och det finns så mycket gulligt att köpa i butikerna!
Jag har flera spännande föreningsuppdrag, som innebär en hel del mailande och telefonerande. Vidare är det trimningsdags för båda hundarna. Och så har jag fått ännu en passion - att sy kläder till lilla Alice´ docka. Så jag blev tvungen att införskaffa ett nygammalt skrivbord för att få plats med alla mina projekt. (Fast strykbrädan behövs fortfarande som avlastningsbord.)
Jag slet mig loss från make, hundar och alla projekt och for till Karlstad för någon vecka sedan. Längtan efter att få träffa älskade barnbarnet var övermäktig, och det blev förstås en extra fin upplevelse nu, när hon upptäckt talets gåva. Finns det något ljuvligare än att få höra barnets glada rop:"Fajjmojj! Titta mej!"?
Men hundarna, undrar ni säkert. Hur är det med dom? Jo tack, en nytrimmad och en fullpälsad. Men båda nöjda och glada. Rastas ordentligt i spåret av sin skidälskande husse och tillbringar många timmar i soffan bredvid mina skrivbord.
På torsdag återupptar vi agilitytäningen i ridhuset i Dille, och sen dröjer det inte länge förrän det är dags för både rallylydnad och viltspår. Tiden går fort, när man är pensionär.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar